För beslutsfattare
Det har konstaterats att regelbunden fysisk träning för närvarande är den mest lovande enskilda metoden för att förebygga fallolyckor bland äldre. Enligt forskningar har regelbunden kombinerad balans- och styrketräning antingen i grupp eller hemma visat sig vara det effektivaste sättet att förebygga fallolyckor bland seniorer och frakturer till följd av dem.
När befolkningsstrukturen förändras och i en tid av ekonomiskt tryck lönar det sig för beslutsfattarna att beakta motionens betydelse för att främja hälsa och välfärd. I forskningar och det praktiska arbetet har man konstaterat att motion är en välfungerande och kostnadseffektiv metod för att förebygga och bromsa upp försämring av funktionsförmågan hos seniorerna. Ju bättre funktionsförmåga den äldre har, desto mindre utomstående hjälp behöver han eller hon.
Det krävs samarbete för att anordna motion
För att främja/anordna motion för seniorer krävs det ofta samarbete mellan olika kommunala aktörer. När handledd motion anordnas gäller det att ta hänsyn till behoven hos seniorer med olika funktionsförmåga och till de kvalitetskrav som gäller för verksamheten.
Rekommendationer för främjande av motion i kommunerna är med sina minneslistor ett praktiskt verktyg för kommunledningen och de centrala verksamhetsområdena.
Kvalitetsrekommendationer om handledd hälsomotion för äldre personer
Det behövs vardagsmotion och träning
Det är naturligt och meningsfullt för de äldre att röra på sig. Av tradition rör sig seniorerna i Finland i samband med de dagliga sysslorna och genom att delta i frivilliga motionshobbyer.
Allt fler rör dock på sig för lite jämfört med de nuvarande motionsrekommendationerna.
Enligt rekommendationerna behöver man
- vardagsmotion (dagligen)
- uthållighetsmotion, utomhusmotion (måttligt ansträngande motion minst 2,5 timmar/vecka eller ansträngande motion 1,5 timmar/vecka)
- träning av muskelstyrkan/eller kombinerad träning av muskelstyrkan och balansträning (2 gånger/vecka)
- balansträning och spänstträning (2-3 gånger/vecka)
- rörlighet, träning som främjar vigheten (som ett element inom annan träning).
I samband med motion för äldre gäller det att ta hänsyn till den äldres hälsotillstånd. Träningen baserar sig på en individuell motionsplan, som uppdateras regelbundet. Även kosten och medicineringen ses över som en del av träningen.
WHO:s rekommendationer om hälsomotion 2010
I Duodecims rekommendation för god medicinsk praxis när det gäller motion (2010) betonas att fysisk aktivitet har betydelse för hälsan på flera olika sätt. I riktlinjerna ges anvisningar om motion när det gäller att förebygga och behandla olika sjukdomar. Många av de sjukdomar som är vanliga bland äldre är inte i sig kontraindikationer för motion, utan en särskild orsak för de äldre att ägna sig åt motion och vardagsmotion. Motionsträning kan förbättra funktionsförmågan även hos skröpliga seniorer.
Träning förebygger effektivt fallolyckor
Många av fallolyckorna beror på nedsatt rörelseförmåga. Det är viktigt att förebygga fallolyckor, eftersom det att en äldre person faller i värsta fall kan betyda att han eller hon förlorar sin självständiga funktionsförmåga och löper risk att bli intagen för permanent institutionsvård. De som fallit tidigare kan också bli rädda för att röra sig.
Utöver mänskligt lidande orsakar fallolyckorna stora kostnader.
- I Finland inträffar årligen mer än 7 000 höftledsbrott och av dem mer än 90 procent till följd av fall.
- År 2000 uppgick kostnaderna för den akuta fasen för fallskador till 39 miljoner euro och därav gällde mer än 80 procent behandling av höftledsbrott.
- Under det första året efter att skadan uppkommit uppgår kostnaderna för ett höftledsbrott till närmare 20 000 euro per patient; här ingår sjukvård som i snitt omfattar 50 dygn.
- Intagning för institutionsvård höjer kostnaderna för det första året till 45 000 euro.
Det har konstaterats att motionsinterventioner minskar fallen, fallskadorna och utgifterna på grund av dessa. Det är också känt att fysisk aktivitet har betydande positiva effekter för de äldres hälsa och funktionsförmåga. Än så länge finns det dock rätt lite information om dess kostnadseffektivitet.
Inhemskt stöd har fåtts bland annat genom en undersökning som visade att grupprehabilitering i fem månader med inslag av styrke- och balansträning minskade kostnaderna för användningen av hälsovårdstjänster bland personer över 67 år. Kostnaderna för hälsovårdstjänster för dem som deltog i rehabiliteringen uppgick till 2 413 euro och för referensgruppen till 3 269 euro under de två år som uppföljningen gällde. Kostnaderna för rehabiliteringsperioden uppgick till 673 euro. Grupprehabiliteringen förbättrade även deltagarnas funktionsförmåga och livskvalitet. (Karttunen 2009.)
Det finns en rekommendation för god medicinsk praxis som ger information om förebyggande och behandling av höftledsbrott: